Starship Titanic

Jag blev riktigt, riktigt nostalgisk här om dagen då jag hittade ett gäng gamla Tintinalbum! Vilken lycka! Jag fastnade genast i ”Plan 714 till Sydney” och upplevde åter igen den varma, pirrande ”sense of wonder”-känsla jag hade när jag första gången läste albumet som 8-9 åring.
På den tiden var jag helt såld på idén om förhistoriska astronauter och utomjordlingar i största allmänhet.
Min ömma Fader kastade på mig en bok av Erich von Däniken (kommer inte exakt ihåg titeln just nu) och hällde på så sätt vatten på den allt snabbare snurrande fanasikvarnen i mitt huvud. Jag slukade med hull och hår von Dänikens ”bevis” på att vi redan under forntiden haft besökare från stjärnorna här på jorden. Hans idéer om pyramidernas ursprung och Inkaindianernas höga tekniska utveckling fann otroligt intressanta och såg till att läsa allt om detta som kom i min väg.
Det hela kulminerade för 27 år sedan då jag utbildade mig till legitimerad fältforskare i Riksorganisationen UFO-Sverige. Det ni, det visste ni inte va? Jag har ett laminerat ID-kort hemma någonstans som bevis...

Nu hände det dock någonting. I takt med mitt ökade intresse inom rymdfart, teknik och elektronik, började nu även läsa lite mer vetenskaplig litteratur. Jag kom på så sätt i kontakt med en lite mer skeptisk bild av det hela. Erich von Däniken sjönk sakta men säkert i anseende, då det visade sig att många av hans ”bevis” antigen var påhittade eller till och med fabricerade. Jag kände mer och mer hur jag nu hade allt mindre gemensamt med de ”UFO-fanatiker” jag lärt känna i UFO-Sverige, och konceptet med besök från yttre rymden tedde sig allt mer osannolikt i mina ögon. Jag hoppas och tror fortfarande att det existerar intelligent liv i universum (verkar vara väldigt svårt att hitta på den här planeten i alla fall) men tror inte att några varelser från någon annan värld har varit här och hälsat på. Så jag övergav helt enkelt den skutan för att helhjärtat sätta kursen mot nya spännande världar, vägledd av vetenskapens starkt lysande stjärna.

Ju mer jag lär mig inom naturvetenskapen, desto mer förstår jag hur lite vi egentligen vet...

”alle man i livbåtarna...”