Vad är skeptiskt tänkande? Vad innebär det att vara en skeptiker? Är det inte att bara vara allmänt negativ till allting? Nej, så är det inte. En skeptiker behöver inte nödvändigtvis vara en cyniker (även om det antagligen finns sådana också). Att vara en skeptiker innebär i korthet att man i hög grad använder kritiskt tänkande när man ser på sin omvärld. En skeptiker vill helt enkelt ha så lite fel som möjligt i sin kunskap om verkligheten. Var hittar man då denna kunskap då? Jo, den kunskap som är minst fel är den som vi har lärt oss genom empiriska studier och experiment enligt den vetenskapliga metoden. Men vetenskapen har ju också fel, säger kanske någon. Exakt, det är ju det som är hela poängen. Ny, mer korrekt kunskap ersätter successivt äldre när nya rön upptäcks. På detta sätt uppdateras hela tiden vår kunskap och blir mindre felaktig.
Vad är då kritiskt tänkande? Jo, det innebär i korthet att man ska bedöma trovärdigheten i all ny information man blir presenterad för. Att man inte bara ska tro att allt som man hör eller läser automatiskt är sant. Ska man då hela tiden tro att alla bara ljuger och luras? Nej, inte alls. Det finns ju olika grader här. Om någon säger ”Jag åt köttbullar till middag idag” så är det ju rätt troligt att det faktiskt var så. Eller om någon säger ”Jag såg en röd bil på min lunchrast” så har vi ju kanske inte någon anledning att ifrågasätta detta. Vi kan ju i och för säg inte vara säkra på att de talar sanning, men det kanske inte heller spelar någon större roll i dessa fall. Men om någon säger ”Jag såg ett flygande tefat igår” är ju det ett mer fantastiskt påstående. Det vore ju helt enastående om det var sant!! Men hur bedömer vi sanningshalten i detta? Den kunskap vi har om flygande tefat är ju stark begränsad och de vetenskapsmän som är insatta i frågan är ju väldigt skeptiska till att fenomenet över huvud taget existerar. Ljuger min kompis då? Ja, kanske. Eller så tror han att han faktiskt såg ett tefat, men det var egentligen någonting helt annat. Han kanske väldigt gärna vill att det var ett tefat han såg och väljer därför det som förklaring.
Tänk att du stöter på en hemsida på Internet som vill sälja kristaller som ”återställer energibalansen i kroppens celler med hjälp av kvantfysik” eller om hela världens nyhetsbyråer rapporterar att ”Usama Bin Ladin är död”. Hur bedömer vi detta? I det första exemplet så gör de ett påstående som faktiskt går att testa vetenskapligt. Dock visar den samlade kunskapen att kristaller inte har någon sådan effekt på kroppen. Att ”energibalans” bara är ett flummigt begrepp som inte har någonting med vår biologiska funktion att göra, samt att kvantfysik inte alls har någonting med saken att göra över huvud taget. Det är alltså inte sant, och en bluffprodukt.
Det andra påståendet är mycket mer trovärdigt eftersom budskapet kommer från oberoende källor som inte i sig själv har någonting att tjäna på att sprida falsk information. Den ursprungliga källan är antagligen den Amerikanska regeringen som skulle få det väldigt svårt att bortförklara om Bin Ladin plötsligen skulle dyka upp i levande livet. Denna information är således antagligen helt sann.
Budskapet. Kan du enkelt bedöma sanningshalten i budskapet, eller krävs det att du måste ha specialkunskaper inom området? Är budskapet extraordinärt och går emot vad vi redan vet om verkligheten? Extraordinära påståenden kräver ju extraordinära bevis. Är det första, andra eller kanske till och med tredjehandsinformation?
Syfte. Vad är syftet? Är det en nyhetsrapportering, reklam, ett politiskt budskap, en personlig åsikt eller en vetenskaplig artikel? Vad vill avsändaren med budskapet? Informera, skapa debatt, sälja en produkt?
Avsändaren. Vem är avsändaren? En nyhetsbyrå, en privatperson, ett företag, ett politiskt parti eller en lobbyistorganisation? Kan du enkelt bedöma avsändarens trovärdighet, eller måste du kolla upp vem eller vilka de är? Vad har de att vinna?
Om man ställer sig ovanstående frågor när man kommer i kontakt med ny information har man kommit väldigt långt för att närma sig sanningen. Dock kan man ofta behöva mer specifik kunskap i området i fråga. Detta faktum utnyttjas tyvärr ofta av mindre seriösa aktörer. De använder vår okunskap för att lättare få oss att svälja deras budskap. Inte sällan stöter man på fantastiska påståenden inramade i till synes komplicerade vetenskapliga förklaringar och resonemang. Men vid närmare granskning är det bara en metod att försköna budskapet eller produkten, eller för att helt enkelt dölja en bluff. Detta kallas för pseudovetenskap och är tyvärr väldigt utbrett.
Med hjälp av kritiskt tänkande har du verktygen att slippa bli lurad eller undvika att tro på felaktig information. Du har den fantastiska möjligheten att skapa dig en mycket sannare bild av verkligheten omkring dig.
