Visste ni att #7.. Pengar är inte allt! *eller?*

I mitt förra blogginlägg skrev jag om hur media och andra kommersiella aktörer drar ekonomisk nytta av människors fascination av det övernaturliga, och hur de försöker undvika att blanda in kritisk granskning av dessa fenomen. Detta i rädsla för att folk ska tappa intresset när de får reda på att de inte är på riktigt.

Denna gång tänker jag skriva om de andra som också vill vara med och mjölka pengar ur den övernaturliga kassakon, nämligen de som säljer allsköns tjänster inom detta område. Jag talar naturligtvis om medium som påstår sig kunna tala med de döda, siare som med hjälp av färgglada papperslappar säger sig kunna förutspå din framtid, djurkommunikatörer påstår sig telepatiskt kunna prata med ditt husdjur och så vidare. Listan över denna växande skara av olika tjänster kan göras lång. Dock har de som tillhandahåller dylika tjänster två saker gemensamt. Ett; de vill ha betalt. Två; ingen av dem har någonsin lyckats visa att det som de säljer är äkta.

De psykologiska mekanismer hos oss människor som gör det möjligt för oss att misstolka fenomen och tillskriva dem övernaturliga förklaringar har varit kända sedan länge. Detta i kombination med diverse olika metodiker, används medvetet eller omedvetet av ovan nämnda tjänsteutövare för att förstärka illusionen av att du får det du tror att du betalade för. 

Inte heller dessa försäljare av övernaturligheter är speciellt intresserade av kritisk vetenskaplig granskning. Av ekonomiska skäl vill de inte att folk ska ifrågasätta om deras verksamhet är på riktigt. I den mån dessa verksamheter ens är registrerade och betalar skatt för sina affärstransaktioner kan man faktiskt se att många gör sig en hacka på att sälja sina lögner.

En utav förespråkarna till att dessa verksamheter blir kritiskt granskade (och gärna avslöjade som bluff) är den kände illusionisten James Randi. Han har dock via sin stiftelse " James Randi Educational Foundation" (JREF) gjort det möjligt för personer som påstår sig ha övernaturliga förmågor att tjäna en smärre förmögenhet. Han har instiftat ett pris som heter "The Million Dollar Challenge" där man kan "vinna" en million dollar! Det enda man behöver göra att genomgå ett vetenskapligt experiment som visar att man har de övernaturliga förmågor som man påstår sig ha. Experimentet utformas individuellt från person till person och i samråd med den som ska bli testad. Det är dock ett vetenskapligt experiment, så reglerna för hur det utförs sker enligt vetenskapens strikta metodik och upplägg. På så sätt utesluter man så många felkällor som möjligt och säkerställer att det bara är testpersonens påstådda förmåga som testas. Efter ett första inledande försök kan man få gå vidare att göra det "riktiga" testet. 

Många hundratals har gjort detta test, men ingen har lyckats! Bortförklaringarna till dessa misslyckanden är många. "Jag hade en dålig dag", "Energierna var inte med mig", eller "Det fungerar inte när skeptiker är i närheten" och så vidare.  I Sverige har liknande tester utförts vid ett antal tillfällen. Dock utan så stora "vinstsummor". Ingen har lyckats bättre här på hemmaplan. Ett roligt exempel är när den självutnämnda "Tarotmästaren" Ylva Trollstrierna i TV utförde ett test hos Robert Aschberg. Hon skulle para ihop femton stycken boktitlar med lika många stängda lådor (innehållande böcker). För att lyckas skulle hon para ihop rätt antal så många lådor som är signifikant fler än slumpen. I detta fall skulle hon för att lyckas träffa rätt på tolv böcker. Kan ni gissa hur många böcker hon prickade rätt på? NOLL! ZERO! ZIPP! NADA! En rätt enastående prestation i sig. Man måste ha tur för att lyckas så dåligt. Antagligen inte hennes färgglada papperslappars fel.

Intresset för att utföra sådana här tester är dock rätt lågt hos de som säljer det övernaturliga. Det kan ju tyckas konstigt då de både får en chans att tjäna pengar och samtidigt bevisa att deras förmågor är äkta. En bortförklaring brukar vara "Jag gör inte det här för att tjäna pengar". Kan det inte istället vara så att de vet att de kommer att misslyckas i ett vetenskapligt upplagt test? Ett test där man skalat bort alla faktorer som annars gjort det möjligt för dem att få ”kunden” att tro på deras förmågor? Där bara själva ”förmågan” testas?

En annan fråga som kanske borde dyka upp är om det inte är olagligt att ta betalt för någonting som man inte levererar? Jo, det är det. Det kallas bland annat för bedrägeri. Varför sitter inte då alla dessa bedragare bakom lås och bom då? Eller med feta bötesstraff? Det har faktiskt hänt, men är tyvärr allt för sällsynt. Myndigheterna (polis, åklagare och domstolar) verkar ha inställningen att detta räknas som underhållningstjänster. ”Det vet ju alla att det här inte är på riktigt” eller ”Man får inte vara hur blåögd som helst” verkar vara den allmänna linjen hos lagförande myndigheter. Man nedvärderar olyckligtvis de som blivit bedragna när man marginaliserar denna typ av olaglig verksamhet. Nu har jag inte ens nämnt skatteverket som borde ha ett intresse av sin del av kakan (den verkliga delen då = pengarna). 

Är nu det verkligen så att alla i denna bransch är kallblodiga bedragare? Nej, antagligen inte. Många är bevisligen det, men det finns antagligen även fler som är självbedragare. De psykologiska mekanismer som låter oss luras av detta från första början fungerar även omvänt. Man inbillar sig själv att man har en övernaturlig förmåga efter som det ”funkar”. Har man dessutom spenderat X antal pengar på ”utbildningar” där man får höra hur ”medial” man är och eftersom man får bekräftelse på att det man vill tro på är ”sant”, är det svårt att inbilla sig någonting annat. Ja, ni förstår… 

Jag hade tänkt avsluta detta blogginlägg med ett; *peka finger*, *hahah*, *kolla vad dumma dom är*, *jag vet bäst*. Men så enkelt är det ju inte. Det jag pratar om är inga hemligheter. Det är öppet för vem som helst som gått i högstadiet att förstå.

Det finns vuxna människor som.. hm.. ja ni fattar.. J