Det pågår en normalisering av övernaturligheter i samhället idag. I TV-program som "Det okända" och "En natt på slottet" pratas det med andar och det spökar i varje hörn och skrymsle. Självutnämnda "medier" får fritt fram att göra reklam för sig själva och deras verksamheter i TV-rutan. Programledarna hejar okritisk på dem och de programansvariga tycker att det hela är oskyldig underhållning. I kvällstidningarna blandas kändisskvaller med bilder på "spöken" och berättelser om hemsökta hus. Giriga förlag låter kända "medier" förestå månadsmagin av typen "Nära" fulla med "andlighet" av den övernaturliga sorten. På mässor av typen "Kropp & Själ" virrar folk omkring bland ett stort utbud av New Age-flum, spåtanter, aurafotografering, kristallhealing och andeprat.
"Vad är det för fel med det då?", undrar säker
vissa. "Får inte folk tro vad de vill?". Jo, visst får de göra det.
Det är inte det som är problemet. Problemet är att de blir utnyttjade. Detta
okritiskt exponerande av
övernaturligheter genererar pengar. TV-kanalerna får tittarsiffror (och
annonsintäkter). Kvällstidningarna får sälja lösnummer och fler klick på nätet
(och annonsintäkter). Magasinen och deras hemsidor likaså. På mässorna öppnar
folk villigt sina plånböcker både i biljettkassan och i utställningsbåsen. Det
finns pengar att tjäna på att folk tror på dessa övernaturligheter .
Producenterna av allt detta har alltså ett egenintresse att
allmänhetens nyfikenhet upprätthålls. De är inte det minsta intresserade av att
få sina spöken och andar kritiskt granskade. Därav frånvaron av sådant i den
här typen av media. Man kallar det för underhållning och fortsätter normalisera
spöken, andar och allsköns annan vidskepelse.
En annan olycklig konsekvens av att övernaturligheterna får
stå oemotsagda, är att människor som redan tror på det, eller är osäkra, får en
falsk bekräftelse på att dessa fenomen finns på riktigt. Tyvärr så söker sig
denna typ av personer sällan till TV-program eller tidskrifter (eller nätsidor)
med vetenskapligt innehåll. I de ytterst få produktioner jag sett som faktiskt
innehåller ett mått av vetenskaplig skepsis bland övernaturligheterna, har
denna tonats ned och i slutändan blir det ändå "oavgjort". Tittaren
lämnas med en uppmaning att själva bestämma vad de tror är sant. Allt för att
inte ta livet av denna allt för verkliga "kassako".
Nu har jag ju bara nämnt producenterna av denna typ av
"underhållning". Det finns ju andra som vill vara med att dela på
kakan. Dessa påpekar dock ofta att de "inte gör detta för pengarnas
skull", men är inte sena med att ta betalt. Jag talar om de som säljer
övernaturliga tjänster. Självpåstådda medium, siare, healers, djurpratare och
allt vad nu de kallar sig för.
Visste ni att dessa personer lätt kan bli mångmillionärer bara genom att visa upp sin förmåga? (mer om detta i nästa blogginlägg).
De kan ju alltid skänka pengarna till välgörenhet om de inte vill ha dem... (eller till mig)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar